Hon har alltid funnits där, och snart finns hon inte. Mormoderns ord bär den släkt som vuxit fram på den öländska gården. Berättaren Tove återvänder dit gång på gång för att rädda ord och minnen. Vill bli en fortsättning. Så kommer hon och hennes fru fram i kön på Reproduktionsmedicinska. De har längtat och är nära nu, tror hon. Och äntrar en klinisk värld av donatorregister, frysåterföringar och kuratorsamtal. Men döden ligger där ute på trappen. Och i gårdens vårdträd rasslar frökapslarna, gula redan. Det är sommar."Hennes ord" handlar om att längta efter barn, men också om att förlora den sköra drömmen i ett brutalt möte med verkligheten. Det är en berättelse om en gren som håller på att knäckas, en kärlek som måste tas tillvara.